Vad är IoB – och vad finns det för utmaningar?

Hej Pelle och Lasse! Vad är IoB?

Pelle: Man kan säga att IoB samlar in det digitala bruset av människors liv från en mängd olika källor. Offentliga eller privata organisationer kan använda denna information för att påverka vårt beteende.

IoB som begrepp har blivit aktualiserat sista fem åren på grund av våra sociala beteenden och allt vi kopplar upp. Sätten att beskriva IoB är många, men det finns två helt olika betydelser:

• IoB - Internet of Behavior, är den vanligaste betydelsen av IoB. Den har varit med oss i vår digitaliseringsresa sedan 2012, då den först myntades och fick en innebörd.
  
  
• IoB - Internet of Bodies, är den senare och lite mer futuristiska beskrivningen av vårt beroende till datakällor som är kopplade till vår fysiska person. Denna utveckling är idag (2021) verklig för många fler än alla analyser från 2018 förutspådde. Dessutom är det den snabbaste växande tillämpningen av alla IoT- applikationer, mycket på grund av att vår egen hälsa blivit central i dessa tider, bland annat i och med Covid-19. Vi återkommer till Internet of Bodies i en annan blogg.

Pelle, var och hur kommer en ”vanlig” människa i kontakt med IoB idag?

Pelle: Främst genom sociala medier skulle jag säga, det är där vi ser effekten av det. Reklam, hjälpmedel och hälsa är nog det som vanligtvis ”syns”. Men de mer sofistikerade tjänsterna finns bara ”runt hörnet”. Internet of Behavior (IoB) är en utökning från Sakernas Internet (IoT). I allmänhet är Internet of Behavior användningen av insamlade data för att analysera, och i viss mån påverka, användares beteenden. Man förutsäger att ca år 2023 kommer ungefär 40% av världens befolkning att kunna spåras digitalt, med syfte att kunna påverka deras beteende.

Lasse, i Europa har vi infört en relativt ny lag som heter GDPR. Har detta försvårat för företag att använda IoB?

Lasse: Enligt ZDNet kommer hälften av världens befolkning att vara föremål för ett kommersiellt eller regeringsuppkopplat IoB-program som måste regleras i någon form av lagstiftning 2025. Jag skulle säga att man får vända på frågan – kommer lagstiftare att hinna med i den snabba utvecklingen vi ser just nu?. Mängden data i tillämpning, eller ska vi säga under bearbetning, med till exempel Machine Learning-kod fördubblas minst var fjärde månad just nu.

Innovatörer kommer alltid att hitta nya sätt för att maximera nyttjandet av ditt data. Jag tror inte det blir ett hinder, men personligen är detta en hjärtefråga för mig. Vi måste på något sätt se till att vår integritet inte hotas.

• Att skydda data i vila, under överföring och under användning kommer att vara avgörande.
• Data måste anonymiseras så mycket som möjligt.
• Det måste vara möjligt för individer att få sin data raderad.
• Det måste vara möjligt för individer att få veta vilken data som finns insamlad om dem.
• Det är, och kommer att vara, viktigt att ha kontroll över mängden data som samlas in per individ. Små till synes betydelselösa detaljer sparade om en individ kan i värsta fall skapa en fullständig bild som mycket väl kan bryta mot GDPR om de kombineras.

Lasse & Pelle, nämn fem saker vi inte vet om hur IoB ”lyssnar” och kartlägger oss!

Pelle: All kommunikation som går via mobilnäten som samtal och sms lagras idag. I de flesta fall vet operatörerna vem som ringer eller sms:ar och till vem. Sedan 2019 lagras lokaliseringsuppgifter i två månader, abonnemang i tio månader och övrigt i sex månader.

Utrustning som datorer, smart-TV, hubbar i hemmet lyssnar av det mesta i syfte att förbättra tjänsten. Bilar samlar in data om hur du kör, vart du kör och om det är i rusningstrafik för att kunna utveckla till exempel försäkringserbjudanden av typen ”Pay as you drive”.

Facebook Messenger är krypterat till viss del men det finns alltid en part som kan lyssna och höra vad du säger förutom den du pratar med - Facebook.

Vill du vara mer säker på att ingen lyssnar måste du gå över till end to end-kryptering. Här krypteras samtalet från din enhet (telefon) och dekrypteras av mottagaren. Ingen på vägen kan avlyssna samtalet, inte ens leverantören av tjänsten. Ett exempel på detta är den stadigt växande appen Signal.

Ett intressant exempel på en tjänst som sade sig tillhandahålla end to end-kryptering är Encrochat. Encrochat har figurerat mycket i media på sista tiden då polisväsenden runt om i Europa har använt sig av information som de har fått efter att ha lyckats hacka tjänsten för att åtala brottslingar. Detaljerna kring hacket är lite oklara ännu, men det sägs att fransk, brittisk och nederländsk polis lyckades hacka sig in på Encrochats server som var placerad i Paris och placera en avlyssningsmjukvara där. Det som är ännu intressantare, tycker jag, är att Encrochats kunder till säkert 90% bestod av vanliga medborgare som ville använda tjänsten för att undvika bli avlyssnad men inte alls använde det för brottsliga ändamål. De blir ju i viss mån offer i detta.

Lasse, ansiktsigenkänning är ju en ganska väl förekommande teknik på sina ställen i världen. Vad anser du om detta?

Lasse: Jag anser att det i grund och botten handlar om samma problem och möjligheter med ansiktsigenkänning som med annan datainsamling. Rätt använd så kan det vara ett utmärkt verktyg för att bekämpa brottslighet och att se till att obehöriga inte får tillträde till ställen där de inte har rätt att vistas. Fel använd så kan den ju användas för att övervaka och kartlägga beteenden hos en hel befolkning. Om en individ exempelvis ses besöka ett sjukhus och en speciell klinik vid flera tillfällen så skulle det kunna tyda på att individen lider av en viss sjukdom.

Pelle, lyssnar till exempel apparna på telefonen endast när telefonen är på? Kan man på något vis ”försvinna”?

Pelle: Bra fråga – och komplex. Några som vi vet aktivt lyssnar på oss är röstassistanserna typ Alexa och Siri. Det finns många fler likande funktioner. För att de ska bli bättre så spelas allt in och bearbetas av AI och till viss del av människor. De spelar in allt och analyserar när vi säger triggerfrasen "Hej Siri", men lyssnar på allt annat hela tiden.

Om man vill ”försvinna” lite grann kan man stänga av triggerfraser så att allt inte spelas in även om det alltid avlyssnas. Man kan använda tjänster som Signal. 

Pelle, hur mycket pratar våra uppkopplade devices med varandra?

Pelle: Våra uppkopplade prylar pratar med varandra 24/7 om vi inte ber dem om annat. Alla sensorer inom industri, fastigheter, fordon, fabriker utbyter data i olika typer av IoT-plattfomar som företagen använder för att skapa nya affärer eller processer. När vi ”cloudifierar” allt från IoT-världen så lagras det och används på många sätt. Det finns bolag som idag köper data och bearbetar det vidare för att kunna tjäna mera på detta, till exempel Google, Facebook, Microsoft och Amazon.

Pelle och Lasse, vad är de största utmaningarna med IoB?

Idag går vi runt som uppkopplade accesspunkter utan att fundera mycket på det. Vi delar information till allt och alla. Några frågor att fundera på tycker vi är:

• Kommer mina uppgifter att förbli privata?
• Vill jag dela med mig av mitt data till proxies i molnet?
• Kommer jag att kunna ta betalt för att dela mina data?
• Om jag inte gör det, får jag då mindre social status och sämre ”mänsklig kreditvärdighet”
• Kommer vi se en viss nivå av uppkoppling av våra ”behaviors” för att erhålla en typ av ”medborgarskap”?
• Vad händer om vi vänder på dataströmmen?
• Kommer myndigheter kunna styra våra beteenden?

Tack för intressanta svar, Pelle och Lasse! Jag har fått en mycket bättre bild om vilka utmaningar som kommer med denna nya teknik.

Carolin, COO, Kvadrat Tech

Är du också intresserad av att bli Kvadratare? Läs mer här.