Hoppa till sidans innehåll

Faserna i innovationsprocessen

Huvudsyftet med en rigorös innovationsprocess är att systematiskt och effektivt omvandla idéer till värdeskapande lösningar som uppfyller marknadens och användarnas behov. Genom att följa en strukturerad metodik minimeras risker och resurser optimeras, vilket ökar chansen för framgångsrik lansering och adoption. En rigorös innovationsprocess främjar kontinuerlig förbättring och anpassning till föränderliga omständigheter, vilket säkerställer långsiktig konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

Faserna i innovationsprocessen

I förra veckans blogginlägg började vi med att titta på organisatoriska förutsättningar för innovation. Denna vecka ska vi fördjupa oss lite i vilka faser man bör gå igenom när man bedriver innovationsutveckling.

Innovationsprocessen kan generellt sett delas in i flera faser, och även om det finns olika modeller och tillvägagångssätt kan följande beskrivning ge en översiktlig bild av hur dessa faser kan se ut:

1. Idégenerering

Detta är den inledande fasen där nya idéer och koncept skapas. Syftet med idégenereringsfasen är att skapa en pool av kreativa och potentiellt användbara idéer som kan vidareutvecklas och implementeras för att lösa problem, förbättra produkter eller tjänster, eller skapa helt nya erbjudanden.

Idégenereringsfasen kan involvera flera steg och tekniker för att stimulera kreativitet och innovation. Till exempel kan man analysera marknadstrender, kundfeedback, eller teknologitrender för att identifiera problemområden och möjligheter för innovation.

Typiskt samlar man teammedlemmar eller arbetsgrupper för fria och öppna diskussioner där alla idéer är välkomna, utan omedelbar bedömning eller kritik. Syftet är att skapa en stor mängd idéer. Lämpligt är att involvera personer från olika avdelningar och med olika kompetenser för att få en bredare perspektiv och för att öka mångfalden i idéerna. Även kunder och slutanvändare kan engageras i processen genom enkäter, intervjuer och workshops för att få insikter direkt från användarna av en produkt eller tjänst.

2. Idéutvärdering

Idéutvärderingsfasen är ett avgörande steg i innovationsutvecklingsprocessen där man granskar och bedömer de idéer som genererades under idégenereringsfasen. Målet är att identifiera vilka idéer som har störst potential att bli framgångsrika innovationer och prioritera dem för vidare utveckling. Detta säkerställer att resurser investeras i de idéer som har störst chans att lyckas. Det kan innebära att bedöma idéernas tekniska genomförbarhet, marknadspotential, lönsamhet och andra relevanta faktorer.

Det är viktigt att definiera tydliga kriterier för utvärderingen. Dessa kan inkludera faktorer som genomförbarhet, marknadspotential, strategisk anpassning, kostnadseffektivitet och tidsramar.

Därefter gör man en initial genomgång av alla idéer och eliminera de som uppenbart inte uppfyller de grundläggande kriterierna. Sedan analyserar man de kvarvarande idéerna mer ingående. Detta kan innebära att man gör en SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats), bedömer marknadsförhållanden och konkurrens samt analyserar tekniska och finansiella aspekter. Verktyg som prioriterings- eller beslutsmatriser kan användas för att kvantitativt bedöma och jämföra idéerna. Varje idé betygsätts mot de definierade kriterierna. Bedöm riskerna associerade med varje idé. Analysera potentiella hinder, osäkerheter och möjliga konsekvenser om idén inte lyckas.

Engagera olika intressenter, inklusive ledning, teammedlemmar, kunder och experter, för att få olika perspektiv och insikter. Detta kan göras genom workshops, intervjuer eller omröstningar.

Efter att ha gått igenom utvärderingsprocessen bör man ha en lista över de mest lovande idéerna som kan utvecklas vidare. Dessa idéer kommer att prioriteras för nästa steg i innovationsprocessen, som ofta innefattar koncept- eller prototyputveckling.

3. Koncept- och prototyputveckling

Efter att ha genomfört idéutvärderingen och fått fram en lista över de mest lovande idéerna, är nästa steg i innovationsutvecklingsprocessen att arbeta med koncept- och prototyputveckling. Detta innebär att omvandla idéerna till mer konkreta och testbara former. Här är en översikt över hur man kan arbeta med denna fas:

Bygg enkla och kostnadseffektiva konceptuella prototyper som kan användas för att testa och demonstrera konceptet. Dessa kan vara fysiska modeller, digitala simuleringar eller mockups. Man kan använda rapid prototyping-tekniker som 3D-printing, CAD-programvara eller enkla hantverksmaterial (papper, trä, plast etc).

Prototyperna ska testas med verkliga användare eller kunder för att få feedback på design, funktionalitet och användbarhet. Dokumentera resultaten och identifiera förbättringsområden. Använd återkopplingen för att iterativt förbättra prototyperna.

Upprepa test- och itereringscykler tills prototypen uppfyller de definierade kraven och kundernas behov.

Därefter presenteras de utvecklade prototyperna för interna intressenter, inklusive ledning och relevanta team, för att få godkännande och buy-in. Använd presentationer, demonstrationsmöten och prototypvisningar för att kommunicera konceptets värde och potential.

Skapa en detaljerad plan för den fortsatta utvecklingen av de godkända prototyperna. Detta bör inkludera tidslinjer, resurser, budget och milstolpar. Identifiera potentiella partners, leverantörer och teknologier som behövs för att skala upp prototyperna till färdiga produkter eller tjänster. Bedöm och dokumentera eventuella risker som är associerade med vidareutvecklingen och kommersialiseringen av koncepten. Utveckla strategier för riskhantering och beredskapsplaner för att hantera eventuella hinder eller utmaningar som kan uppstå.

Regelbundet kommunicera framsteg och resultat av koncept- och prototyputvecklingen till alla relevanta intressenter. Använd till exempel nyhetsbrev, möten och interna kommunikationsplattformar för att hålla alla informerade och engagerade. Dokumentera alla steg i koncept- och prototyputvecklingen, inklusive lärdomar, feedback och beslutsfattande. Detta skapar en kunskapsbas som kan användas för framtida innovationsprojekt.

Genom att noggrant arbeta med koncept- och prototyputveckling kan organisationer säkerställa att deras mest lovande idéer omvandlas till välgrundade och testade innovationer som har potential att lyckas på marknaden.

4. Implementering och lansering

När prototyperna har finjusterats och optimerats för lansering implementeras produkten eller tjänsten på marknaden. Detta kan innefatta tillverkning, marknadsföring, försäljning och distribution beroende på typen av innovation.

När man genomför implementering och lansering av en ny innovation är det viktigt att tänka på några särskilda faktorer för att säkerställa en framgångsrik introduktion till marknaden och en effektiv integrering i organisationen. Här är några viktiga aspekter att beakta:

  • Utveckla en detaljerad lanseringsplan: Inkludera tidslinjer, ansvariga personer, resurser och budget. Definiera milstolpar och kritiska framgångsfaktorer.
  • Träning och utbildning: Säkerställ att alla relevanta medarbetare är välutbildade på den nya innovationen. Detta kan inkludera produktutbildning, försäljningsträning och kundserviceutbildning.
  • Förändringsledning: Förbered organisationen för förändringar genom att kommunicera klart och tydligt om varför innovationen är viktig och vilka fördelar den förväntas ge. Hantera motstånd genom att involvera medarbetare tidigt och ofta, lyssna på deras oro och anpassa implementeringsstrategin vid behov.
  • Kundfeedback och testning: Inkludera tidiga tester med utvalda kunder eller beta-testning för att samla in feedback och göra nödvändiga justeringar innan den breda lanseringen. Använd feedbacken för att förbättra produkten eller tjänsten och säkerställa att den möter kundernas behov och förväntningar.
  • Kommunikationsplan: Skapa en omfattande kommunikationsplan som inkluderar intern och extern kommunikation. Detta kan omfatta pressmeddelanden, nyhetsbrev, sociala medieinlägg och företagsbloggar. Använd storytelling för att förmedla innovationens värde och dess fördelar för kunder och intressenter.
  • Press och medier: Kontakta medier och influencers för att skapa buzz och hype kring lanseringen. Erbjud exklusiva förhandsvisningar eller intervjuer för att generera intresse. Planera lanseringsevenemang eller webbinarier för att introducera innovationen och engagera potentiella kunder.

Efter lanseringen övervakas produkten eller tjänsten noggrant för att samla in feedback från användare och marknaden. Denna feedback används sedan för att göra eventuella justeringar eller förbättringar och för att fortsätta att driva innovationen framåt.

Det är viktigt att notera att innovationsprocessen, som den beskrivits ovan, inte är linjär och kan vara iterativ, vilket innebär att det kan finnas återkopplingsloopar mellan olika faser där man går tillbaka och justerar eller förbättrar tidigare steg baserat på nya insikter eller upptäckter.

Design Thinking

Design Thinking är en metodik för problemlösning som fokuserar på att förstå användarnas behov och skapa innovativa lösningar som är användarcentrerade. Metoden har sina rötter inom designvärlden men har sedan spridit sig till olika områden, inklusive affärsutveckling, produktutveckling och serviceinnovation. Design Thinking betonar kreativitet, samarbete och iteration för att lösa komplexa problem på ett effektivt sätt. Det är en etablerad modell som många känner till och därmed konkretiserar hur man ska arbeta med innovationsprocessen. Som ni ser nedan överlappar metodstegen inom Design Thinking i mångt och mycket de som beskrivits ovan.

Genom att kombinera Design Thinking och den mer ”klassiska” innovationsprocessen kan organisationer skapa en robust och användarcentrerad innovationskultur som inte bara fokuserar på att skapa nya idéer utan också på att säkerställa att dessa idéer är praktiska, genomförbara och efterfrågade av marknaden.

Här är några centrala principer och faser inom Design Thinking:

  • Insikt: Det första steget är att skapa en djupare empatisk insikt och att förstå användarna och deras behov genom observation, intervjuer och andra metoder och verktyg. Det handlar om att sätta sig in i användarnas perspektiv för att identifiera de verkliga problemen de står inför.
  • Förståelse: Efter att ha samlat in information om användarnas behov definierar man problemet eller utmaningen på ett tydligt sätt. Det handlar om att precisera vilka problem som ska lösas och vilka mål som ska uppnås.
  • Utveckling: I denna fas genereras olika idéer och lösningar genom brainstorming och andra kreativa metoder. Det är viktigt att omfamna mångfalden av perspektiv och att uppmuntra till att tänka utanför ramarna.
  • Prototyping: De bästa idéerna väljs ut och omsätts till enkla prototyper eller modeller som kan testas och utvärderas. Prototyperna behöver inte vara perfekta, utan syftet är att snabbt få feedback och iterera baserat på den. Prototyperna testas med användare för att få konkret feedback och insikter. Detta hjälper till att identifiera vad som fungerar och vad som behöver förbättras.
  • Leverans: Efter att ha itererat och förbättrat prototyperna baserat på feedback kan den slutgiltiga lösningen implementeras och lanseras. Det är viktigt att fortsätta att övervaka och samla in feedback även efter lanseringen för att kunna göra ytterligare förbättringar.

Design Thinking betonar vikten av att vara iterativ och att inte vara rädd för att misslyckas, eftersom det är genom att snabbt testa och lära sig som de mest innovativa och effektiva lösningarna kan skapas. Konceptet har blivit populärt på grund av dess flexibilitet och fokus på att skapa verkligt värde för användarna.

Kvadrat har Design Thinking som ett övergripande ramverk för att utveckla och institutionalisera ett mer innovativt arbetssätt i en organisation. Design Thinking utvecklades ursprungligen utifrån processer vid design- och produktutveckling. Ansatsen har sedan fått vidare tillämpningsområden för till exempel innovation, affärsutveckling och andra samhällsutmaningar

  • Design Thinking används för att etablera en kreativ process i en organisation.
  • Design Thinking tar utgångspunkt i hela organisationens samlade erfarenhet och kompetens. 
  • Design Thinking är en metod för att ta fram hållbara lösningar på en utmanings verkliga problem. 
  • Att arbeta med Design Thinking som angreppssätt i organisationers utvecklingsarbete innebär att medarbetare inspireras, influeras och integreras i det dagliga utvecklingsarbetet med syfte att generera bättre lösningar än vad som annars varit fallet.
  • Design Thinking är ett vedertaget koncept i arbetet med globala utmaningar[1]

Design Thinking är väl beprövad och centrerad kring de mänskliga faktorerna för innovativ och kollaborativ (samskapande) problemlösning på frågor om hållbar utveckling och de globala utmaningarna. Sannolikt kommer vi att återkomma med ytterligare aspekter om Design Thinking i kommande blogginlägg. 

En populär metod är den så kallad Double Diamond, som ursprungligen har utvecklats av Design Council i Storbritannien, och som har fått ett brett genomslag och används i samband med många olika samhällsutmaningar.

Tidigare har vi skrivit ett white paper[2] ”Släpp loss innovationskraften ! – på myndigheter”, som delvis berör de saker vi tagit upp i detta blogginlägg – specifikt inom offentlig sektor och myndigheter.

I nästa veckas inlägg kommer vi att fördjupa diskussionen om innovationsprocessen ytterligare och skriva lite om olika innovationskulturer och deras betydelse. Spännande va? Häng med, vi ses i nästa post i Innovationsbloggen!

Joakim Falkäng och Mikael Berg

Innovationsbloggen startsida



Kvadrat i siffror

  • 556

    Konsulter, kollegor och kompisar

  • 346

    Kunder senaste året

  • 76/100

    Nöjd kund-index

Vision

Världens lyckligaste yrkesmänniskor

Branscher

  • Bank och försäkring
  • Offentlig sektor
  • Digitala produkter
  • Telekom
  • Utbildning/forskning
  • Medtech
  • Automotive
  • Retail
  • Logistik
  • Återvinning