Nya a-kassan straffar de som vågar driva eget

Lagen som inte förstår företagande

Grundproblemet är enkelt att formulera. För att som egenföretagare ha rätt till a-kassa måste du i princip upphöra med all verksamhet — antingen lägga ner företaget helt eller lägga det vilande. Inget fakturerande, inga kundkontakter, inga åtgärder i verksamheten. Det låter kanske rimligt i teorin, men i praktiken innebär det att du förväntas rasera det du byggt upp — dina kundrelationer, ditt varumärke, din kompetensplattform — för att kvalificera dig för det skyddsnät du betalat in till i åratal.

En anställd som blir uppsagd behöver inte bränna sitt CV och radera sitt LinkedIn-konto för att få a-kassa. Men en egenföretagare måste i stort sett göra motsvarande sak: stänga ner sin verksamhet som bevis på att man verkligen är arbetslös.

Treårsregeln — en fälla

Den nya lagen har dessutom en treårsregel som gör situationen ännu svårare. Du kan bara lägga ditt företag vilande en gång för att få ersättning. Om du återupptar verksamheten — vilket ju är hela poängen med att vara företagare, att kunna ta nya uppdrag — måste det gå minst tre år innan du kan lägga företaget vilande igen och få ersättning på nytt.

Tänk dig en frilansande IT-konsult, projektledare eller designer. Uppdragen kommer oregelbundet. Ibland är det fullt i sex månader, ibland är det torrt i tre. Denna verklighet, som är vardagen för en stor del av Sveriges egenföretagare, passar inte in i lagens stuprörsmodell. Du är antingen "företagare" eller "arbetslös" — aldrig något däremellan.

En inkomstbaserad modell som missgynnar variabel inkomst

Den nya lagen baserar ersättningen på inkomst istället för arbetad tid. Det låter modernt, men för egenföretagare med varierande inkomst blir konsekvenserna problematiska. Inkomstvillkoret kräver en sammanlagd inkomst på minst 120 000 kronor under ramtiden och minst 11 000 kronor per månad i fyra månader.

En frilansare som haft ett lysande halvår följt av en svacka kan plötsligt falla utanför villkoren. Inte för att hen inte arbetar hårt eller bidrar till samhällsekonomin, utan för att inkomstmönstret inte matchar mallarna i en lag skriven för fast månadslön.

Egenföretagare är inte ett problem att lagstifta bort

Sverige behöver fler som vågar driva företag. Egenföretagare utgör ryggraden i konsultbranschen, tech-sektorn, kreativa näringar och stora delar av tjänstesektorn. Vi på Kvadrat ser det dagligen — duktiga specialister som väljer att driva eget för att de vill ha frihet, flexibilitet och möjligheten att styra sin egen professionella utveckling.

Dessa människor är inte lata. De är inte bidragssökare. De tar en personlig risk varje dag genom att inte ha tryggheten i en fast anställning. Att då straffa dem med en a-kassa som i praktiken kräver att de förstör sin verksamhet för att få tillgång till ett skyddsnät de betalat för — det är inte bara orättvist, det är kontraproduktivt.

Vad vi vill se istället

Vi behöver en arbetslöshetsförsäkring som erkänner att arbetsmarknaden 2026 inte ser ut som den gjorde 1997 när den förra lagen skrevs. Konkret efterlyser vi tre förändringar.

För det första: möjligheten att behålla sitt företag registrerat och vilande utan att det per automatik diskvalificerar från ersättning. Att ha ett organisationsnummer borde inte vara samma sak som att ha en inkomst.

För det andra: en ramtid och ett inkomstvillkor som tar hänsyn till den varierande inkomstprofil som är vardag för frilansare och egenföretagare. En bedömning på årsbasis istället för enskilda månader vore mer rättvisande.

För det tredje: borttagning av treårsregeln, eller åtminstone en betydande förkortning. I en marknad där uppdrag kan ta slut med kort varsel är tre år en evighet.

Trygghet ska inte vara ett privilegium för anställda

Debatten om den nya a-kassan handlar i grunden om vilken arbetsmarknad vi vill ha. Om vi vill att fler ska våga starta företag, ta konsultuppdrag och bidra med specialistkompetens behöver vi ett trygghetssystem som inte bestraffar de som gör det eller favoriserar en förlegad inkomstmodell (det vill säga, anställningen).

Just nu skickar den nya lagen en tydlig signal: bli anställd. Det är fel signal i ett land som behöver fler entreprenörer, inte färre.

Anna Leijon, Kvadrat

Denna artikel är en reaktion på debattartikeln "Vem tjänar på den nya lagen om arbetslöshetsersättning?" publicerad på Kollega.se